Den nya spellagen som trädde i kraft den 1 januari år 2019 har nu funnits i ett år och har under det året skapat både diskussioner och varit föremål för åtgärder från myndigheternas sida. Spellagen kom till för att reglera spelmarknaden i Sverige, av olika skäl som bland annat skatteskäl.

För att kunna erbjuda spel på casino och betting till svenska spelare så krävs det att spelbolaget har en svensk spellicens. Spelbolag som har en svensk spellicens måste följa spellagen som gäller spel på casinon. Bland annat regleras hur casinon får marknadsföra sig, vilka betalningsmetoder som får användas, hur spelarna ska och kan identifiera sig, och vilka bonusar som spelbolagen kan erbjuda spelarna.

Flera spelbolag har straffats

De spelbolag som bryter mot den nya spellagen risker att få en varning, böter eller få sin spellicens indragen. Hittills har ett spelbolag blivit av med sin spellicens under det första året. Det var dessutom ett av de större casinona som inte följde reglerna då det kom till marknadsföring och bonusar.

Ytterligare flera spelbolag har fått varningar och höga böter på mångmiljonbelopp för att de inte har följt den nya spellagen. Regeringen har inte velat ge de svenska spelbolagen en tid så att de kan anpassa sig till den nya spellagen utan har istället valt att vara hårda direkt.

Skatteintäkter för spel

Ett av huvudskälen till att införa den nya spellagen var att regeringen ville att de casinon som erbjuder spel till svenska spelare också skulle betala skatt i Sverige. Tidigare betalade de svenska spelbolagen skatt på främst Malta, där skatten är mycket låg. Nu har de svenska spelbolagen som har en svensk spellicens bidragit till att svenska staten får miljarder i skatt på det spel som bedrivs av svenska spelare. Faktiskt uppgår skatten till högre belopp än var regeringen hade räknat med.

Den svenska spelmarknaden kommer att ritas om fullständigt och det i och med införandet av den nya spellagen som träder i kraft under 2019. Sedan decennier tillbaka har Svenska Spel varit den enda aktör som haft något att säga till om beträffande spelmarknaden i landet. I och med att tusentals och åter tusentals onlinecasinon etablerat sig i Europa och världen som vänder sig till svenska spelare, har det bildats alltfler svenska casinosajter. Dessa har dock haft sina säten utomlands och får sin licens från det landet – ofta Malta eller Storbritannien.

Den nya spellagen

Nu har dock en ny lag röstats igenom i Sveriges riksdag och den innebär att spelmonopolet slopas och att svenska onlinecasinon nu kan köpa sina licenser i Sverige och därmed etablera sig med sina huvudkontor här. Dock kommer spelare inte att kunna ta del av välkomstbonusar och olika erbjudanden på samma sätt som förr. De politiska partierna har valt att lyssna på EU samt att få mer förståelse för att svenska spelare kommer att fortsätta spela oavsett vad staten tycker om det. Lagen har också införts för att få bukt med de oseriösa aktörerna som skott sig på spelares sårbarhet eller valt att undkomma skatten.

I den nya spellagen innefattas en spelskatt på drygt 18% som casinona tvingas betala. För övrigt kommer det att innebära strikta regler som förhindrar spelare att råka i trubbel – bland annat kan man som spelare förvänta sig insättningsgränser samt hårda verifikationsprocesser som motverkar nyttjande av omyndiga personer. Som spelare slipper du fortfarande beskattas när det gäller dina vinster, vilket är samma regel inom hela EU. Men som sagt, casinot som erhåller den svenska spellicensen måste dock betala en viss procent i skatt.

Fler aktörer välkomnas

I och med inträdet av svenska onlinecasinon hoppas spelare att dessa snart även ska kunna öppna upp landbaserade casinon så att spelare i Sverige slipper åka land och rike runt för att endast komma till de fyra Casino Cosmopol som existerar i landet. Man kan vara förhållandevis säker på att antalet spelställen, online och fysiskt, kommer att öka i omfattning. Detta kommer också tvinga Svenska Spel att åstadkomma vissa förändringar och anpassa sig till de andra spelbolagen.

Det har talats mycket om denna enorma förändring och många är givetvis nyfikna på hur det kommer att arta sig. Redan under hösten 2018 kom det in ca hundra ansökningar från casinon om den svenska spellicensen och antalet förväntas öka ännu mer. Redan har 16 bolag fått licensen beviljad. En av bolagen är Unibet som är kända för sportbetting och casinospel. Prova på själv och se vilket casino som passar dig bäst.

När förslaget presenterades

Det var under 2017 som civilminister Ardalan Shekarabi presenterade ett nytt lagförslag om hur man kunde få bukt med oseriösa casinon och få svenska spelare att vilja vända sig till ett casino med säte på hemmaplan. Det var dock 14 år sedan som de första frågorna började ställas huruvida Sverige skulle lätta på sitt spelmonopol och sluta vara så kritiska till spel. Nu har detta lagförslag alltså blivit verklighet i form av en ny lag som värnar om konsumentskyddet och försöker mota de negativa konsekvenserna av spelande i grind redan vid registreringsprocessen. Det en del svenska spelare är rädda för är att de ska påverkas negativt av brist på bonusar och framför allt freespins, men det finns inget som säger att de behöver vara oroliga mer än att antalet kommer att minska en aning.

Ordet ideologi härstammar från grekiskan och betyder idélära. Inom politiken har man sedan börjat använda detta begrepp genom att föra samman politik och ideologi till ett gemensamt begrepp där det rör sig om idéer och värderingar och hur dessa bör ta form för att kunna förändra samhället. En politisk ideologi är således inte direkt förknippad med ett enda parti även om många ändå gör det.

En kort historia

Första gången som begreppet uppdagades var i Frankrike, där mycket av vår nutida politik trädde i kraft som en första våg. I slutet av 1700-talet i ungefär samma veva som den franska revolutionen var ett faktum, satt tänkaren Destutt de Tracy och funderade på vetenskapen kring idéerna. Denna idévetenskap syftade just på samhället och hur reformer påverkade människor i det stora och det lilla. Begreppet politisk ideologi såg dagens ljus. På samma gång ansåg vissa personer som exempelvis Karl Marx att politisk ideologi borde kritiseras istället och menade att det var en felaktig medvetenhet genom att starka grupper i samhället skulle kunna kontrollera samhällets stora och viktiga idéer för stunden. Han menade således att politiska ideologier mer handlade om makt än något annat och att det hade med själviskhet att göra. På samma sätt ansåg han att härskande personer såsom kungar och adel alltid utnyttjat sina positioner för att fortsätta bejaka vissa ideologier och därmed behålla sin plats.

Olika politiska ideologier

Förr i tiden har man för det mesta kommit tillbaka till de vanligaste politiska ideologierna, vilka är liberalism, konservatism, socialism och facism. Ytterligare ideologier kan vara pacifism, anarkism och kapitalism. Dock har den idépolitiska kartan till stor del ritats om och idag börjar vi brottas med nya idéer som uppkommer. Många menar till exempel att ekologism är en ny form av politisk ideologi som förespråkar grön politik i allt vi företar oss, och det kan nog ligga en stor del i det påståendet. Andra politiska ideologier som verkligen ligger i tiden men som börjar dala en aning är feminismen som inte bara vill göra sig hörd inom politik, utan inom ekonomi och sociala frågor också.

Ekologismen – den nya politiska ideologin

Ända sedan 70-talet har den gröna ideologin sakta men säkert vuxit fram. Den kan dessutom starkt förknippas med feminismen och solidaritetsrörelserna som växte fram i samma våg. Som det säkert kan höras på ordet ekologism, handlar det om en hållbar utveckling och kunskapen att ta vara på naturens resurser utan att de ska påverkas särskilt mycket. Inom ekologismen finns det dock en rad underideologier som mynnat ut i olika begrepp – såsom ekofeminism och socialekologi. Det som kan vara intressant med ekologismen är att den till skillnad från de flesta andra politiska ideologier, även vill värna om varelser som anses som icke mänskliga och att samtliga arter på jorden har rätt till ett värdigt liv.

Ekofeminism

Begreppet ekofeminism kan verka lite missvisande, eftersom många kan tro att det rör sig om helt andra saker än det faktiskt gör. Ekofeminismen är från början en grupp feminister som påbörjade sin historia 1974 i Frankrike, och ville dra ett samband mellan jämställdhetsfrågor och miljöorganisationer. Idag kan vi direkt förknippa detta med Miljöpartiet som på samma gång som de förespråkar feminism, även vill betona vikten av den ekologiska revolutionen. Det ska alltså alltid finnas en naturlig koppling mellan människa och natur och att män och kvinnor ska vara jämlikar och i konstant samverkan med naturen.

För många politiker har det blivit lätt att hamna i idéfällan utan att för den sakens skull hitta några evidenta motargumnet till varför man tycker på ett visst sätt. Att kritisera varandras åsikter hör givetvis till vardagen, men att vägra öppna upp för andras idéer tycks vara något som de flesta svenska och europeiska politiska partier har gemensamt. Vi ser ofta slogans och budskap hos de olika partierna som klart och tydligt visar deras ideologi, men det är sällan vi ser pragmatiska lösningar på problem där ideologin får maka på sig för att göra vad som är bäst för landet eller för en viss fråga.

Ideologi och pragmatisk politik

Faktum är att det ofta finns enkla lösningar på problem som egentligen inte behöver vara så svåra. När man hör många politiska partier som absolut vägrar att komma överens, för att sedan blicka tillbaka på deras historia, är det oerhört intressant att lägga märke till partiernas likheter hos de som inte samarbetar med varandra, respektive totala olikheter hos partier som till och med kan ingå i en gemensam regering. Det är även mycket intressant att se över de olika partiernas budgetar från år till år för att se att det de förespråkar inte alls stämmer in på det budskap de riktar utåt mot den stora massan. Många som menar sig vara humanitära har till och med en inhuman politik om man ser till deras budget och deras verkliga åsikter.

För att återkomma till de politiska ideologierna och politisk pragmatism, går dessa sannerligen inte hand i hand. Kärnkraft, vinster i välfärden, migration – istället för att se till det bästa för landet fortsätter man att slåss för en ideologi som sitter djupt rotad, men som egentligen inte fungerar för stunden och inte heller alltid på lång sikt. Det finns till och med en rad viktiga studier inom dessa ämnen, där lösningar presenteras, men istället för att iaktta dem fortsätter man i ideologins bana och stänger ned sin vidsynthet.

Några exempel där ideologin är vinnare

Sverige är ett av de länder där man håller extremt hårt på sina egna ideologier. Vi kunde se det i valrörelsen 2014 och även under 2018. Liberalernas slogan “Feminism utan socialism” är ett typexempel där man uppmuntrar till feminism utan att ta del av socialism, men där det saknades en del argument till varför och hur man istället skulle gå tillväga för att visa hur budskapet skulle lösas, det vill säga hur feminismen skulle segra utan att bli en del av socialismen. Det förekommer en rad sådana ideologiska budskap hos de flesta partier. Miljöpartiet har vägrat lyssna på flera olika studier om olika energikällors fördelar och nackdelar bara för att de stenhårt vill fortsätta tro på sin ideologi. Och att idéerna går till överdrift är också lätt att se när vanliga jämställdhetsfrågor övergår till absurda aspekter som i denna artikel där dagispersonal tillämpar genusteorier på barn. Här får man inte längre ska kalla föräldrar för mamma eller pappa eller barn för son respektive dotter – pga sexism!

Resultatet har blivit en hop med småbarn i riksdag och regering som vägrar ta till sig andras argument och tala med varandra som vuxna.

Oavsett om en ideologi är direkt förknippad med politik eller inte har de flesta ideologier trots allt tendens att påverka politiskt. I den här artikeln ska vi bekanta oss med några övriga ideologier som funnits under lång tid eller som är relativt nya, men som inte tillhör de klassiska ideologierna som liberalism, konservatisv, socialism osv.

Humanism

Humanismen är en ideologi eller en idéströmning där man ser till det individuella värdet och vikten av bildning. Dessa idéer är ofta starkt förknippade med andlighet eller kulturella aspekter samt akademiska ämnen. Man tror att humanismen såg dagens ljus under renässansen, även om den för första gången började synas under antikens Rom. När idéströmningen var ett faktum delades humanismen in i tre sektioner.

• Egentlig humanism
• Nyhumanism
• Modern humanism

Man brukar även skilja på religiös och sekulär humanism. Den sekulära är mer vetenskapligt betonad, medan den religiösa ger en framtoning åt paranormala företeelser och dylikt i själva världsbilden.

Internationalism

Med internationalism menas att man förespråkar mer samarbete över gränserna, både när det gäller politik och ekonomi. EU är ett bra exempel på resultatet av en sådan ideologi. Ländernas gemensamma intressen och likheter borde således gå före det egna landets mål på kort sikt. Dessa idéer har naturligtvis både fått ris och ros, och motsatsen till denna “ideologi” är nationalism eller jingoism. Internationalismen är något som ligger i tiden men håller samtidigt på att få alltfler motståndare som menar att man som land förlorar sin egen identitet och traditioner på grund av detta synsätt. EM-fotboll är också ett sådant exempel som är gjort för länder att samarbete tillsammans och känna någon gemenskap.

Ekofascism

Man kan inte undgå att småle när man hör detta begrepp. Normalt är allt som handlar om miljö och ekologi strakt förknippat med jämställdhet, allas lika värde och så långt ifrån fascismen det bara går. Ändå finns det en “ideologi” som kallas för ekofacism, vilken är starkt förknippad med miljöaktivism. Det finns dock två sidor av detta synsätt. Det ena är när miljöaktivister får extrema åsikter och det andra när nationalsocialistiska personer lägger sig till med gröna åsikter, som när Tyskland under nazisttiden fick en vurm för nationalromantiken i konstform. Faktum är att djurplågeri och miljöförstöring har varit viktiga frågor för forna fascister. Det räcker faktiskt med att gå tillbaka till Adolf Hitler och se hans förkärlek för djur. Människor hade han dock svårare för att ta hänsyn till.

Islamism

Islamismen är en relativt ny ideologi som främst blivit omtalad på senare tid i och med IS framryckning i Syrien och även Europa. Islamismen har även fått benämningen politisk islam, när den började gro i Arabvärlden under 1900-talet. Man ska dock veta att islamism inte bara skördar extrema militanta grupper som Hamas och Hizbollah, utan inom denna genre finns även konservativa politiska partier i olika länder. Enligt studier vid Uppsala universitet förekommer islamister i 73% av alla världens inbördeskrig och drar med sig över ett tusental döda varje år. En så kallad kontroversiell islamism kallas för salafism.

Den första vågen av islamister kallades av amerikanare för fundamentalister och uppstod i början av 1900-talet. Dessa grupper bildades som en motreaktion till extremt trogna kristna. Ordet islamist skapades av tidningen Le Monde i Frankrike, då dessa fundamentalister ville integrera religionen i politiken. Eftersom det har funnits en stor del muslimer i Frankrike (och dessutom en stor andel intellektuella som bejakar denna religion) där dessa protester och mål har fått starkt fäste, är det inte heller konstigt att termen islamism myntades i just i det landet.